Rätt lustigt ändå, på söndagar brukar vi ta en lång promenad, sonen, hunden o jag och aldrig att han säger att han inte har lust (sonen alltså). Det blir så skön avslutning på veckan, vi småpratar om ditt o datt och hunden går lös, ofta tar vi en sen lunch/fika på Linnégatan innan vi fotsätter hem. Det känns som ett av livets små mirakel att få umgås med dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar